Föreläsning med Pia Nilsson, arkeolog på Arkeologerna/SHMM, Linköping

Göteborgs stadsmuseum, Wallenstamsalen - 13 november kl. 18:00

Vad betydde det att sakna jord och de livsviktiga rättigheter som var kopplade till jorden? Hur kunde en torpare påverka sitt liv och sin ekonomi? Och hur hittar vi de ”osynliga” arbetarna som inhystes i hyresrum i städerna?

I forskningsprojektet ”De obesuttnas arkeologi och kulturarv” är målet att bidra med kunskap om historia, människor och deras materiella lämningar från tiden cirka 1700–1900. Bakgrunden är förändringar i Kulturmiljölagen 2014. En radikal nyhet är att lämningar efter mänsklig verksamhet och byggnader som etablerats före 1850 nu kan vara lagskyddade, och därmed bli föremål för arkeologiska insatser. Det materiella kulturarvet efter dessa socialt, kronologiskt och regionalt varierade grupper är i lagens mening fullt jämställt med till exempel en stenåldersboplats, en vikingagrav eller en medeltida borg.

Antalet fornlämningar har i och med lagändringen ökat drastiskt, och många av dem är kopplade till just underordnade grupper i samhället. Vår kunskap om dem är begränsad, men trots det är den antikvariska hanteringen ofta summarisk och schablonmässig. Spåren efter en avsevärd del av Sveriges befolkning under lång tid, de obesuttna, de underordnade och sårbara, riskerar därmed att försvinna obemärkt.

Projektet, som presenteras vid föredraget, är ett samarbete mellan Arkeologerna, Statens historiska museer, Institutionen för arkeologi och antikens historia vid Lunds universitet och Institutionen för miljö och livsvetenskaper vid Karlstad universitet och är finansierat av Riksantikvarieämbetets FoU-medel.